Hackers hemmahörande i Ryssland arbetar för att sprida desinformation i väst. Detta är känt sedan länge. Vad det däremot råder delade meningar kring är vad detta handlar om och ifall de är sanktionerat från “högre ort” eller om det är fråga om enskilda initiativ. Detta är ett ämne som berör en särskild form av datasäkerhet där vi kanske inte riskerar att råka ut för ID-kapning eller luras att köpa något online utan att vi sedan får varan i fråga. Det här handlar istället om vi, ofta utan att veta om det, faller offer för nationer, religiösa grupper och politiska aktivister som försöker sälja på oss en viss ideologi. Det har alltid pågått en maktkamp mellan olika ideologier men idag förs kampen på ett nytt sätt online. Ofta med olagliga medel.

Nättroll ett hot mot demokratin?

Amerikansk åklagare åtalar Putinvän

Åklagaren Robert Muller försöker, i skrivandets stund, leda i bevis att flera ryska medborgare ledda av Jevgenij Prigozjin som står nära Rysslands president Vladimir Putin ska ha påverkat den amerikanska presidentvalskampanjen 2016. Att en främmande makt ska ha lagt sig ett demokratiskt val i USA är en stor nyhet. Det hela är extra intressant utifrån ett datasäkerhetsperspektiv eftersom informationen sprids online och ibland bygger på material som hackers kommit över via dataintrång. En stor del av det material som användes under den presidentvalskampanj som ledde till att Donald Trump tog sig hela vägen in i Vita huset påstods härröra från hemligstämplade källor. Bland annat kom man över 19 000 mail från medlemmar i det demokratiska partiet. Det är svårt att försvara sig mot någon som påstår sig ha kommit över information man velat hemlighålla. Den rimliga responsen är att hävda att det inte är sant, oavsett om det är det eller inte.

Ryssarnas mål ska ha varit att stötta Donald Trump och att smutskasta Hillary Clinton. I valrörelsen florerade flera smått bisarra rykten om Hillary, bland annat hon ska ha organiserat en pedofilring tillsammans med sin make, expresidenten Bill Clinton, och ett par andra amerikanska toppolitiker. Ryssarnas syfte ska främst ha varit att så split i USA och påverka den politiska stabiliteten, med minst lika effektiva medel som dem som användes under kalla kriget. Det är svårt att säga om dessa rykten påverkade valutgången. Många bedömare menar att de hjälpte Trump att komma till makten. I jämna val kan det räcka om förhållandevis få personer byter sida för att det ska avgöra valresultat. Från ryskt håll har man istället hävdat att det är dessa anklagelser som är absurda och att syftet med dem är att skada Ryssland. Det pågår alltså ett “informationskrig”, för att använda en stark analogi.

Desinformation “wants to be free”?

För många idealister var den stora grejen med internet möjligheten att sprida och ta del av information och perspektiv som annars hade svårt att nå den publik de förtjänade. “Information wants to be free” är en slogan som många inom hackerrörelsen använt i sitt försvar av till exempel nedladdning av material skyddat av upphovsrätten. Det har ansetts vara ideologiskt försvarbart att helt helt enkelt sprida så mycket information som möjligt till så många som möjligt och ge var och en chansen att bilda sig en egen uppfattning om allt från skeenden till världspolitiken till verk inom populärkulturen. Förespråkarna av ideologin har hävdat att detta är en demokratifråga och en möjlighet att överbrygga glapp i kunskapsnivåer.

All information är inte bra information och det tycks som att samhället är sårbarare än någonsin för storskaliga “attacker” eftersom det är så billigt idag att producera stora kampanjer online. Det vi ser nu är att inte bara bra information utan även desinformation och propaganda sprids via kanaler online på ett sådant sätt att stora grupper tror att det är sant. Det är inte enbart privatpersoner som brister i sin källkritik utan även stora nyhetsredaktioner tycks ha påverkats av manipulationer från aktörer med dolda agendor. De som sprider “nyheter” av den här karaktären utnyttjar det faktum att samhället är polariserat att många är benägna att bara lyssna på det de vill höra. Så att deras världsbild bekräftas.

Är Sverige drabbat?

Det är valår i Sverige och de senaste månaderna har det publicerats ett flertal artiklar om att de svenska valet kan komma att bli en måltavla för aktörer som vill påverka utgången. Sydsvenskan talar talar till exempel, i en artikel publicerad i januari i år, om “en osynlig fiende som hotar den svenska demokratin”. Även Säpo varnar för vad som kallas Ryska trollfabriker. “Fritt fram för Ryssland att påverka svenska valet” skrev Aftonbladet i en rubrik. I Sverige kan i regel vem som helst starta en nyhetsbyrå, publicera budskap på köpt reklamplats och torgföra ganska extrema åsikter utan att det är ett lagbrott. Särskilt online är det mer eller mindre fritt fram för alternativa nyhetsmedier att påverka opinionen och på olika diskussionsforum är det möjligt för anonyma användare att driva en agenda.

Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) är vaksam på kremlvänlig propaganda och beredd på att Ryssland kommer att fortsätta ifrågasätta väst på sociala medier. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap har på uppdrag av regeringen ansvaret för att samordna försvaret mot desinformation som syftar till att så split i befolkningen och kanske till och med rasera förtroendet för demokratin i väst. Kriget tycks alltså vara i full gång, även här. Hotet anses dock inte enbart komma från Ryssland utan även religiösa extremister, politiska aktörer på högerkanten och faktiskt vanliga socialdemokrater har påkommits med trollkonton. Att ljuga och manipulera med mer eller mindre sofistikerade metoder online tycks ha blivit en del av det politiska arbetet.

Hur skyddar man sig mot desinformation?

Informationssäkerhet är ett brett område som beskriver hur vi kan skydda oss från att information läcker ut, förvanskas eller förstörs. Detta har blivit både lättare och svårare nu när så mycket information finns digitalt. Tidigare förvarades viktig information i låsta arkiv men om den väl försvann kunde den inte alltid återställas. Det är just det att material presenteras under falska förespeglingar men på förtroendeingivande sätt som är det stora problemet idag. I länder där tryckfrihet råder ligger ansvaret för att värdera information mycket på individen själv. Vanlig källkritik räcker inte alltid eftersom även källor kan förfalskas, fingeras eller tas ur sitt sammanhang. Det gäller alltså att ta del av information samtidigt som att man är medveten om att det mesta vi läser eller hör på något plan är en partsinlaga.

När man tar del av känsliga och kontroversiella uppgifter som någon sprider online gäller det att vara medveten om att alla inte är vad de utger sig för att vara online och att det i princip är både lagligt och ofarligt att påstå vad som helst så länge det inte är fråga om hets mot folkgrupp eller ärekränkning av individer. För många av är Facebook något av ett hem online där vi känner oss trygga. Men faktum är många av de annonser vi har i vår feed är politiska budskap som förklätts till nyheter eller intressanta artiklar och videoklipp.
Hur skapas fake news?
Organisationen International Federation of Library Associations and Institutions har listat ett antal frågor som privatpersoner, företag och institutioner kan ställa för att skydda sig mot falsk information och propaganda. Har informationens avsändare en agenda eller en neutral hållning till ämnet som avhandlas? Är författarna verkliga personer med trovärdighet i frågan det gäller? Kan du få bekräftelse från oberoende experter på att informationen som verkar anmärkningsvärd verkligen stämmer? Är informationen aktuell och relevant i det sammanhang där den publiceras? Var också medveten om att din egen bakgrund och dina åsikter givetvis påverkar hur du reagerar på och värderar information.

Hur skapas fake news?

Den typ av påverkan på den politiska opinionen som vi skriver om i den här artikeln är en form av bedrägeri som inte är olagligt i Sverige om det bara handlar om att försöka forma människors åsikter. Tillvägagångssättet liknar dock det som används vid vissa avancerade bedrägerier där någon till exempel försöker skapa en känsla av legitimitet kring en vara eller tjänst genom att luras. När det gäller fejkade nyheter handlar det ofta om att skapa en sajt med några vinklade texter förklädda till objektiv information. Likes och kommentarer köps av företag som specialiserat sig på det och man skapar även följare med fejkade konto i sociala medier. Nyheterna sprids sedan vidare via Twitter och delningar.

Facebook har varit i hetluften i det här sammanhanget. Bland annat på grund av att plattformen har kraftfulla verktyg som används vid annonsering. Med hjälp av funktionen ”Lookalike audiences” är det till exempel möjligt att nå miljontals profiler som liknar användare som man redan vet något om, till exempel vad de har för politisk tillhörighet och vad de är intresserade av. Utifrån det kan innehållet i deras Facebook feed skräddarsys. Donald Trump satsade över två miljarder på detta under sin valkampanj och byggde den på just vinklade nyheter som framställts som objektivt sanna. Så ser det nog ut i de flesta valrörelser men det som nu utreds är kopplingar mellan Trump´s kampanj och de ryska “trollfabrikerna” som verkar ha jobbat tillsammans.

Du utsätts ständigt för propaganda

I Frankrike har det lagts fram ett förslag på förbud mot publicering av påhittade nyheter och i USA finns redan inskränkningar i yttrandefriheten för främmande makter som vill påverka utgången i de amerikanska valen. Det är också, som vi visat i den här artikeln, vanligt att svenska politiker och journalister talar om att alla datoranvändare är utsatta för en hotbild. Det handlar om att aktörer med en diskutabel agenda försöker påverka vad vi ska tycka och hur vi formar vår föreställningsvärld. Deras medel är, kort och gott, påhittad information som på ett systematiskt sätt når oss via bland annat sociala medier och hemsidor som är något annat än vad de utger sig för att vara. Det är något alla bör vara på sin vakt mot.

Behöver du hjälp?

Använd formuläret och skicka ett mail till oss så kontaktar vi dig inom kort.

Not readable? Change text.